Vår sista dans.

Okej, jag vet och erkänner att jag är hemskt dålig på att blogga ibland. Men oftast beror det på att jag har ÅNGEST över något, och då pallar jag inte sitta och skriva saker för då måste jag tänka och då får jag ännu mer ångest :P
Så nu vet ni - tystnad = ångest :P

Man har kommit igång med träningen igen iallafall, jag och Josephine tränade i fredags och igår. Jag var lite halvfull (eller snarare aspackad) i lördags, men var relativt pigg på söndagen.. tillräckligt för att orka pallra mig upp och cykla till gymmet vid 13.00. Men jag var väl en del ur fokus, det mesta gick bara på ren rutin jag var inte riktigt närvarande i huvudet :P Sen cyklade jag hemåt, åkte förbi syrran en sväng och sen åkte jag hem och städade av lite. Resten av kvällen spenderades halvdöd i soffan, och när jag gick och la mig smsade jag med Jens - sen minns jag inget mer.
Vaknade runt 09.30 imorse och tittade på mobilen och insåg att jag hade däckat av mitt i ett pågående sms :P

Hade även fått sms av syrran som frågade om jag överlevt strömavbrottet? Tittade mig yrt omkring och insåg att väckarklockan blinkade. Jag har alltså sovit som en STOCK! Någon hade kunnat rånat mig och jag hade inte märkt nått, annars så brukar jag vakna varenda gång jag ska vända på mig. Som tur var så slapp jag iallafall vara med om att vakna och inse att det är kolsvart i hela lägenheten (mardröm mardröm mardröm).

Efter att ha pallrat mig upp ur sängen och insett att jag var relativt pigg för omväxlingsskull så åkte jag & mamma och uträttade lite grejer och sen åkte vi till Norrsätra. Blev äntligen att ta tag i kragen idag och tvätta Sören, invändigt och utvändigt.. Det behövde han verkligen. Göran fick sitta i mitt knä medans jag torkade av instrumentpanelen. gosgos Sören..

I övrigt har jag väl inte gjort så mycket idag.. Haft ångest för jag har verkligen velat tränat HELA dagen. Men eftersom Josephine tyckte att hon skulle få feber på gymmet igår ( och vägrar svara på mina sms, vafan då Bosse!!! ) och jag inte riktigt ville gymma ensam så blev det ingenting.. Försökte trösta mig med att jag faktiskt tränade igår, men jag är ganska besatt av saker jag bestämmer mig för och får då ångest när Måndag faktiskt är en träningsdag i min värld.

Eftersom mina träningsskor är gisslan hos mamma, och hon glömmer bort att ta med dom varje gång hon kommer hit och jag glömmer ta med dom varje gång jag är där så blir jag ganska less på mig själv.. Fotfästet är rätt viktigt i de flesta övningar, iallafall för mig..




När jag gör annat om dagarna än bloggar, då tänker jag faktiskt på att jag ska blogga.. Och jag ska skriva om både det enda och det andra, men vet ni vad jag gör nu? Istället för att skriva ett aplångt inlägg? Istället skriver jag upp dom här sakerna i anteckningar och kletar ut dom övriga dagar istället, när jag har dåligt med fantasi ;) haha.



Det som spelas mest just nu

Man fick tyvärr inte posta den videon (den enda som fanns) så ni får klicka på länken istället
Sidan kommer att öppnas i ett nytt fönster när ni klickar på den.

http://www.youtube.com/watch?v=IzW3oE4oX6M



Jag vet vad som måste göras, ändå sitter jag kvar här.
Men jag vet att jag döljer en sanning, att väntan inte leder nånstans.
Jag vet att jag måste ta steget, ur vår sista dans.
Jag vet vad som måste göras, ändå sitter jag kvar här
i ett sista kapitel som jag har förälskat mig i.
Jag försöker att strida mot känslan, men den är rädd och den spelar ett spel nu.
Jag får för mig att jag kan vara kvar, men vet inte hur.
Men jag vet att jag döljer en sanning, att väntan inte leder nånstans.
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans.
Älskling hör på..... Jag tar steget, ur vår sista dans......






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0