makemeinsane

Ibland kan man känna sig lite ensam i världen, när jag var yngre berättade jag precis ALLT som pågick i mitt liv för Veronica ;) haha. Varenda litet steg man tog, precis allting man gjorde. Nu för tiden känns det enklare att bara hålla allting för sig själv nästan, speciellt när man lever lite tumult som jag gör just nu. Mestadels känslomässigt. Pendlar mellan trygghet och panik hela dagarna.

Jag har sett hur många av mina vänner blivit gravida och fått barn, och hur det har påverkat dom och deras liv. Vilken kontrast det är på livet dom lever idag och det livet dom hade förut. Det är så underbart att se er och prata med er.
Båda ni 2 flickor och pojken som jag spenderat större delen av mitt liv med. Det är ju er jag har växt upp med :)

När folk frågar mig "När ska du skaffa jobb, hus och barn då?" känner jag hur hjärnan exploderar på mig.. Och jag känner att kom igen, jag blir 21, jag har precis separerat och gått igenom den värsta tiden i mitt hittils, jag har precis flyttat ensam för första gången, och jag försöker studera. Jag antar att jag inte kommit så långt som alla andra kanske har.

Ibland när man sitter i sin grop (som man antingen grävt åt sig själv eller så har nån annan puttit i en) så känner man att man måste hitta en ljuspunkt i sitt liv för att kunna ta sig upp igen. Något som motiverar en, ger en kärlek, som ger en lust att kliva upp på morgonen. För många av mina vänner har deras barn gjort detta för dom, det vet jag. Ni har funnit en sån underbar anledning till att fortsätta kämpa, älska, gå upp på morgonen och se fram emot morgondagen.
Och jag är fruktansvärt avundsjuka på er.

Man kan säga vad man vill om mig.. men faktum är att ingen vet vem jag är längre. Inte ens jag vet det.
Är jag rolig och fri? Eller ensam och patetisk? Är jag omogen och rastlös? eller bara trött?

Vem har rätt att döma?

Har ni någonsin haft ett liv där varenda val du gör för din skull, inte behagar andra? Och eftersom dina val, som du gör, inte behagar andra så har du ingen att vara glad tillsammans med så pass att du får leta support hos totala främlingar?

Jag känner att hela världen skriker i mina öron att jag ska växa upp, skärpa till mig, sluta vara så förbannat löjlig.
Jag känner mig ganska vuxen, jag har haft 8 år av känslomässigt och personligt gödhet. Skärpa till mig? Exakt hur ska jag skärpa till mig? Ska jag sluta göra korkade idiotiska felaktiga val? Dvs, ska jag sluta tänka och känna själv och överlämna mig själv åt någon som kan bestämma och göra bättre val åt mig?

Jag tycker det är sorgligt, att folk kan tro som dom gör. Men det bevisar bara hur lite människor som borde känna mig faktiskt inte gör det. Vilka val gjorde du när du var 20-21? Gjorde du någonsin något fel? Lärde du dig av dina misstag?

Jag tänker inte lära mig av andras misstag. Jag tänker lära mig av mina egna. Jag tänker leva mitt liv på det sättet som jag vill, och jag tänker göra detta utan att på något sätt såra andra eller inte ta mitt eget ansvar.


Men om du någonsin behöver hjälp från någon - var beredd på att det är din själ och din rätt att tänka och tala för dig själv som du säljer. Gör du ett misstag, så vet dom att du kommer altid att göra fel. Passar det inte dom - så passar det inte dig.



"Du går nedtryckt i två alldeles för grova skor. Jag vet att du sa fel, och hela stan vet om den känns det som, Du gick för långt och du är alltid deras fnask. Jag säger "Kom!" Allt är förlåtet, dom snackar bara strunt. Dom har väl redan glömt hur kul det kan va att tumla runt! Du min ängel, här i livet får man sota för all skit som man har tyckt. Det gör dig matt, det gör dig arg, det gör dig nertryckt i två alldeles för grova skor, din mun ångar av rök. Vi går hem, du kan väl ruttna på en stol i mitt kök. Kom, så ruttnar vi ihop på alla veta-bättre-typer som ska säga hur man gör för har man nån gång grävt en grop åt alla veta-bättre-typer får man jävlar ligga i och skämmas tills man dör. Det finns ett ord för vad jag lider av, men jag har glömt det nu. Det där att komma på för sent vad man borde sagt, och Du vet hur det känns, det vet väl jag, jag har kännt dig, jag är van. Jag borde sagt igår, vad jag kom på härom dan men nu är allt för sent, nu är det gjort, nu är du dömd. Du gick för långt och du är alltid deras fnask, och han är glömd. Men låt dom älta, dividera om vikten i det där. Här får man aldrig göra fel, här får man aldrig göra om."

Du gör mig alltid så lycklig med dina ord.

Det verkar som att jag inte är den enda som blivit dålig på att blogga, jag tycker det står still för dom flesta just nu.
Så därför tänkte jag vara duktig och fin i kanten och skriva lite!

Men i ärlighetens namn har jag inte så fruktansvärt mycket att skriva, förutom att jag är inte är inne i en speciellt rolig period av mitt liv för tillfället. Det är ångest och panik dygnet runt.

Förbannat körigt med ekonomin, men nästa månad blir det bättre.. Det blir faktiskt så bra nästa månad att jag funderar på att investera i en vän, nämnligen en liten Säpo.. Säpo är 75% amstaff och 25% boxer och finns i Bollnäs och är leveransklar i slutet av Februari.

Efter att ha analyserat mig själv idag, och kommit fram till att jag är snart 21 år gammal, dumpad, arbetslös och allmänt patetisk och värdelös och efter att ha haft ångest och varit bitter över att   v a r e n d a  människa jag känner ha barn eller ska ha barn, eller har sina sambon och liv.. Att varför kan inte jag få skaffa en hund? Varför? Och alla skriker rakt ut "Men vet du hur mycket ansvar det är med en hund, du kommer inte kunna göra nånting, dom ska gå ut var 3e timme, du kommer aldrig kunna gå ut för du kan inte lämna hunden ensam, dom kostar pengar, du måste ha försäkring".

Till att börja med, om alla andra kan ha sina barn med knackig ekonomi osv, kan inte jag få ha en hund då? Är hundar mer krävande en än bebis? Tänk om jag också vill ha något? Om jag är vuxen, kan jag inte få göra som jag vill då? Om jag är singel, har min egen lägenhet, och inkomst på mitt eget vis, kan jag inte få lägga 200kr i månaden på Säpos försäkring och 500kr på hans mat i månaden - och i gengäld få en underbar vän? Utan att folk genast ska bara hoppa fram och vråla vad korkad jag är. Det är ju lätt för alla andra att säga, men tänk om jag vill ha Säpo då? Grattis till mig tycker jag. Det kanske kan få mig att sluta vara så fruktansvärt pojkvänsberoende, det kanske kan få mig att rycka upp mig lite mer när det inte bara är mig det handlar om.

Om alla andra får skaffa bebisar, får jag skaffa en hund då? Om någon berättar för dig att denna är gravid, säger du "Men hallå, en bebis tar en massa tid. Du måste byta blöja och ha koll på dom hela tiden. Du måste lära dom en massa saker för dom kan ingenting, och du måste uppfostra dom. Dom kostar högvis med pengar varje månad i blöjor och mat och leksaker och kläder ska dom ha också.. Hur ska du ha råd?" Säger ni så när någon ska ha barn?

Jag är med barn med Säpo!

Mitt barn, mitt liv, mitt val, min kärlek.

 

Okej, jag vet och erkänner att jag är hemskt dålig på att blogga ibland. Men oftast beror det på att jag har ÅNGEST över något, och då pallar jag inte sitta och skriva saker för då måste jag tänka och då får jag ännu mer ångest :P
Så nu vet ni - tystnad = ångest :P

Man har kommit igång med träningen igen iallafall, jag och Josephine tränade i fredags och igår. Jag var lite halvfull (eller snarare aspackad) i lördags, men var relativt pigg på söndagen.. tillräckligt för att orka pallra mig upp och cykla till gymmet vid 13.00. Men jag var väl en del ur fokus, det mesta gick bara på ren rutin jag var inte riktigt närvarande i huvudet :P Sen cyklade jag hemåt, åkte förbi syrran en sväng och sen åkte jag hem och städade av lite. Resten av kvällen spenderades halvdöd i soffan, och när jag gick och la mig smsade jag med Jens - sen minns jag inget mer.
Vaknade runt 09.30 imorse och tittade på mobilen och insåg att jag hade däckat av mitt i ett pågående sms :P

Hade även fått sms av syrran som frågade om jag överlevt strömavbrottet? Tittade mig yrt omkring och insåg att väckarklockan blinkade. Jag har alltså sovit som en STOCK! Någon hade kunnat rånat mig och jag hade inte märkt nått, annars så brukar jag vakna varenda gång jag ska vända på mig. Som tur var så slapp jag iallafall vara med om att vakna och inse att det är kolsvart i hela lägenheten (mardröm mardröm mardröm).

Efter att ha pallrat mig upp ur sängen och insett att jag var relativt pigg för omväxlingsskull så åkte jag & mamma och uträttade lite grejer och sen åkte vi till Norrsätra. Blev äntligen att ta tag i kragen idag och tvätta Sören, invändigt och utvändigt.. Det behövde han verkligen. Göran fick sitta i mitt knä medans jag torkade av instrumentpanelen. gosgos Sören..

I övrigt har jag väl inte gjort så mycket idag.. Haft ångest för jag har verkligen velat tränat HELA dagen. Men eftersom Josephine tyckte att hon skulle få feber på gymmet igår ( och vägrar svara på mina sms, vafan då Bosse!!! ) och jag inte riktigt ville gymma ensam så blev det ingenting.. Försökte trösta mig med att jag faktiskt tränade igår, men jag är ganska besatt av saker jag bestämmer mig för och får då ångest när Måndag faktiskt är en träningsdag i min värld.

Eftersom mina träningsskor är gisslan hos mamma, och hon glömmer bort att ta med dom varje gång hon kommer hit och jag glömmer ta med dom varje gång jag är där så blir jag ganska less på mig själv.. Fotfästet är rätt viktigt i de flesta övningar, iallafall för mig..

---

När jag gör annat om dagarna än bloggar, då tänker jag faktiskt på att jag ska blogga.. Och jag ska skriva om både det enda och det andra, men vet ni vad jag gör nu? Istället för att skriva ett aplångt inlägg? Istället skriver jag upp dom här sakerna i anteckningar och kletar ut dom övriga dagar istället, när jag har dåligt med fantasi ;) haha.

Jag glömde skriva att vi sprang som två sagosmurfar på löpbanden också! Jag tror aldrig jag varit så sexig i hela mitt liv.
Så nu vet ni det också !

Åh hej och hå. Idag har jag varit rätt så lat.. Vaknade 10.00 imorse, jag måste ha sovit hela natten. Skönt. Gick upp och kikade lite tv och åt frukost. Sen hämtade mamma mig så åkte till Norrsätra och hämtade hem min cykel.
Sen blev det bara massa slapp och tv, 17.00 cyklade jag iväg till badhuset (fyfan va dålig kondis jag har) och väntade på Josephine. Köpte ett 1årskort gym/bad och sen när Josephine kom gick vi in och bytte om och tränade en sväng.

Vi kände mest på gymmet idag, kollade in maskinerna å det väldigt få antalet folk som var där. Tränade lite rygg, ben, bröst, biceps.. Ja lite allmänt sådär.

Sen gick vi ut och rökte, (eller jag rökte ska man väl säga), sen gick vi tillbaka och bytte om till badkläder och letade ivrigt efter en ledig bubbelpool men alla var totalt invaderade av heltidsturister. Så jag och Josephine åkte i forsen istället! hahahaa. Och sen åkte vi en gång i gula kanan ;) hahaha. Och när vi tittade sen så var en bubbelpool ledig, YES!
Vi bubblade ett tag och sen satt vi kursen mot bastun, satt där en stund och sen gick vi och klädde på oss.
Snygga som fan var vi ! Jag lyckades hålla mitt hår torrt under hela vistelsen.

Josephine gick till bussen och jag hoppa på cykeln och började trampa hemåt, åkte förbi Mias och sprang in där och beställde en pizza, kunde skrapa ihop exakt 55kr i plånboken. Sen satt jag pizzan på pakethållaren och trampade hemåt! Haha.

Nu ligger jag i soffan och är slut som artist.. Mätt och fruktansvärt trött.. Jag älskar såna här dagar.

Idag har jag inte gjort mycket förutom insett att karlar är ganska äckliga och vidriga, och sexuellt umgänge är faktiskt också ganska vidrigt. Har även insett att speciellt svenskar, och då menar jag svenska grabbar, inte har en aning om vad ordet kärlek är. Har ni någon gång haft en pojkvän som sagt "Ja men vi får inte säga att vi älskar varandra för mycket för då tappar ordet sin betydelse" ? En fråga då till alla karlar som någon gång sagt såhär - jag tycker ni ska sluta påstå att ni älskar något eller någon överhuvudtaget, för ni har ingen aning om vad det innebär att älska någon. Jag kan säga JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG tills jag storknar och ramlar omkull och rakt in i nån kärring med rullator men det spelar inte fan någon roll om jag faktiskt inte GÖR det. Om jag inte älskar personen i hjärtat INNAN, och NÄR jag säger det. Om jag bara kan välja själv "nu älskar jag dig, nu älskar jag dig inte, nu älskar jag dig", ja.. då älskar jag inte dig.

Jag kan fan gå on and on and on i en evighet om det här men det tar jag tammefan imorgon, eller nått.


Har fet jävla ångest idag för att jag måste till CVL imorgon, men lika bra att få det överstökat. WOOOPHII!!

Nu tänker jag sova som en sagosmurf.

Ja, folk. Tant är sjuk - som vanligt. Ont i tammefan hela kroppen, orkar inte röra mig en meter ens.. Värker överallt. Näsan börjar faktiskt bli bättre dock.

Idag blev jag utan tv igen.. Tillbaka till livet utan tv, woho! Ligger man och tittar på Hells Kitchen i sin egenhet och njuter nerbäddad under filten efter att fläskat i sig massa leverpastejsmackor så säger det bara SMACK så blir hela tvn kolsvart.. Jahapp.. Det var den dagen det.

Jag kan även berätta att jag hade väldigt svårt att somna igår kväll, bara låg och vred och vände på mig.. Funderade på att släcka lampan i sovrumsfönstret ifall det var den som störde mig men såhär är det - jag har varit enormt mörkrädd hela mitt liv, och jag har väldigt ofta panikmardömmar som i princip går ut på att jag ligger i sängen, det är kolsvart i hela lägenheten och jag försöker få på sänglampan men den funkar inte, ren och skär panik. Så jag tänkte såhär för mig själv, "Nä, jag låter fönsterlampan vara på, för jag får panik om jag vaknar och det är kolsvart och inga lampor fungerar".

Jag måste ha somnat utan att märka det själv, för jag vaknade ett tag senare och skulle titta hur mycket klockan var - då var min klockradio stendöd. Tittade ut i hallen, mot vardagsrummet, mot köket, mot badrummet, och insåg ganska snart att de lampor jag brukar ha tända dygnet runt i lägenheten var släckta. Kollade klockan på mobilen, 06.00 nånting. Funderade på att lägga mig och bara somna om, tänkte saker som 'strömavbrott', 'har dom slagit av min el? va?' .. Till slut kopplar det i mitt huvud att fönsterlampan lyser iallafall, i sovrummet. och jag ser ett litet sken från vardagsrummet och tar slutsatsen att datorn fortfarande rullar (min trogna vän).

Och det här skrämmer rent ut sagt ganska mycket skiten ur mig, jag är ensam och det är mörkt och jag är aprädd. Tar sats och springer förbi hallen och förbi köket och slänger ner mig i soffan framför datorn, sneglar in i köket och mår allmänt illa.. Im so scaaared för vad som finns i mörkret.

Och det är nu jag skiter på mig, för plötsligt hör jag RIIIIING .. Aah, RIIING hör jag.. Och jag tänker, 'plingade någon på dörren?' men insåg ganska snart att nej, min ringklocka låter inte så.. Och uppfattar ganska snart att det är min ÄGGKLOCKA som står inne på fläkten i köket. amagad nu dör jag på riktigt, greppar tag i mobilen, kryper upp i hörnet i soffan och tokringer mamma. Nästan grinar och ber henne komma hit och hjälpa mig. hahaha!

Så mamma letar på propp och skit, och åker hit. Ringde mig när hon stod utanför dörren, och jag vågade nästan inte gå förbi köket och hallen och låsa upp ytterdörren, kändes liksom som att någon i köket skulle dra tag i mig och slänga ner mig på golvet som ett rejält baksug i förbifarten sådär.

Jag lär ju låsa upp iallafall, så jag gör det.. Mitt proppskåp sitter typ uppe i himlen så vi hade skitsvårt att nå + att det inte stod på propparna vad som var till vad och vi kunde inte riktigt se vilken propp som hade gått.
Ringer mammas gubbe, han får komma och hjälpa. hahaha. Så han kommer och hjälper, och byter propp. Och så funkar lamporna igen :D Tadaaaa..

Kanske låter simpelt, men jag var faktiskt rädd, jag är sjukt mörkrädd speciellt när jag är ensam. Är fortfarande lite skraj om jag ska vara ärlig :D Haha.. Jaja..

NOG OM DET.

---

Jag har insett värsta raketforskningsgrejen, så fort jag blir lite stressad blir jag HUNGRIG. Och jag är typ alltid stressad nu för tiden, på ett eller annat sätt, så jag är konstant hungrig. Så fort nånting känns jobbigt - HUNGRIG !


Jaja.. Nu ska jag göra nått. Bada kanske. Sen sova. Jobba imorgon.



JAG ÄR SÅ JÄVLA FÖRKYLD!

2008 är över, slut. 2008 är nu det förflutna, något man bara kan blicka tillbaka på och minnas.. 2008 för mig var troligtvis det mest tumulta året i mitt liv hittils, på både gott och ont. Väldigt mycket lycka, ofattbart mycket gråt. Enorma sorger, nedslag, förluster. Skratt, kärlek, trygghet. Gjorde man något under 2008 som var värt något? Det kan jag inte påstå. Det enda 2008 gav mig var att jag hade konstant ont i hjärtat. Kärlek är livsfarligt.

Jag kan nog däremot våga mig på att påstå att jag lärt mig lite om mig själv, lärt mig lite mer om prioriteringar. Kanske växt lite mer som person, hittat mig själv litegrann.

En sak jag garanterat kan säga om 2008, är att jag troligtvis träffat dom absoluta underbaraste och finaste människorna
som finns.

4 Januari 2009, och jag vet äntligen vad jag vill. Jag vet vart jag vill komma, vad jag vill göra. 2008 om något lärde mig att 1 år är ingenting egentligen, det är bara 1 år av hela ditt liv. 2008 gjorde jag ingenting vettigt överhuvudtaget, ingenting som är värt något, inget som spelar någon större roll. 2009 ska bli det motsatta, 2009 ska bli allt. 2009 ska bli året då jag tog mig från ingenting och gav mig själv allt.

Ska nu citera lite sms jag skickade med en vän inatt;

- Vi kan antingen ruttna bort, tycka synd om oss själva och dränka alla våra sorger i alkohol eller så kan vi gå ut i världen, vidga våra vyer, och försöka hitta en mening med oss själva. Vi kan bli lyckliga, trivas i vårat egna sällskap, älska oss själva och få tillbaka glimten i ögat efter 2008. Bli någon vi kan vara stolt över, vara självständiga istället för ständigt beroende av någon annan. Sanningen som dom flesta av oss lärt oss vid det här laget är att ingen annan kommer göra oss lyckliga, vi måste göra oss själva lyckliga. Vi kan inte heller göra någon annan lycklig såvida vi inte ger oss själva den lyckan först. 2009 är året då vi börjar fundera på vad vi verkligen vill, och börjar ta lite ansvar för oss själva och livet som kommer. Att ägna 1 år till att göra sig själv lycklig, sätta sig själv i första hand, är ingenting. Jag spenderade hela förra året med att inte uppnå något överhuvudtaget förutom att jag utsatte mig själv för extrem smärta, och för vad? Varför? Hade jag inte kunnat spendera det året med att göra något betydligt mycket bättre?

Jag har varit en idiot, jag har låtit någon annan definerat vem jag är. Nu är det dax för mig att räta ut mig själv, nu kommer det inte finnas något över till någon annan för jag kommer ge hela mig och allt jag är - bara till mig själv. Kanske kommer jag någon gång i framtiden kunna dela med mig av mig själv igen, till någon annan. Men just nu, idag, i år, då sätter jag mig själv i första hand. Mina drömmar och mina behov ska få ta plats, och vi ska bli lyckliga.


Jag tror inte fullt ut på uttrycket 'Ensam är stark', jag tror att man definitivt ska kunna luta sig mot någon annan när det behövs, att man ska våga ta emot hjälp när man behöver det. Däremot säger jag såhär 'Ensam kan vara STARK!'. Många definierar nog ensamhet som svaghet, rädsla, bland många andra saker.  Jag tror att om det krävs att man är ensam, eller om man är 2, man kan vara lika stark ändå. Tror varken det behöver vara bättre eller sämre. Är man bland vänner behöver man aldrig vara ensam.


Låt aldrig din partner eller annan karaktär i ditt liv definera vem du är, eller dina mål och drömmar. Du kan uppnå precis vad du vill, jag har aldrig förstått dom orden förren nyligen.. Men jag tror att man måste börja med att bli bekväm med sig själv, och viktigaste av allt så måste man älska sig själv.



Det var allt från mig, tack :)

Jag är skitdålig på att blogga, jag vet. Jag kommer troligtvis alltid vara det. Jag orkar bara inte sitta och tokblogga varje dag. vissa perioder är det skoj men andra inte.

Jag har varit konstant full i .. ja .. vad blir det .. julafton - juldagen - annandagen - lördagen. 4 dagar alltså :P
Kan mycket väl bli en femte dag idag.


Jag bjuder på en låt iaf !

Nu har man ätit lite mat, mmm gott.. Tittat på Mamma Mia för hundrade gången, enda filmen jag vill se precis hela tiden när jag inte har något bättre för mig.. Ja nu har man som sagt käkat iaf, och städat undan en massa.. Tänt massa fina sköna ljus och dricker ett underbart kallt glas vin såhär efter en händelserik dag.



Mumsigt..





Mina nya älsklingar... Små vinglas :)

Jag skrev värsta bajslånga inlägget och sen försvann det och det gör mig pissed..
Så nu drar jag allt bara lite kort..

Idag - Jobbat på Village några timmar
Imorgon - Julafton hos mamma
Juldagen - Julafton hos syrran + fet utgång på Lobby
Annandagen osv - Inget bestämt, finns utrymme för spontanitet men får se hur huvudet mår först.

Josephine - Världens bästa gulligaste människa som lånat mig en jättefin klänning. Tack hönan.



Nu ska ni få ett VILLAGE COLLAGE .. Det är alltså saker från Village som jag har hemma hos MIG. Jag har säkert glömt en del.. men jaja.. Ha så kul ! Bilderna är inte dom snyggaste för jag orkade inte engagera mig sådär sjukt mycket.. Sakerna är mycket snyggare i verkligheten så.. :)


Blomma + vas


Blomma + vas


Lilla kissemissen


Steghylla


Fotoramar + ljushållare


Tepåsar


Vit skål


Tavla


Prins & Prinsessa


Ljuslykta


Ljuslyktor med Prinsen & Prinsessan i bakrunden.


Ljusträd


Kruka + ljushållare


Kuddar



Tavlor (Sjukt sne och konstig bild)


Bokstöd


Bildram


Tavla ( Sjukt sne bild igen )


Stor ljuslykta + 2 muggar som det står KAFFE på


Tavlor



Dålig bild men.. Svart "flask"vas + blomma och 2 st ljusstakar med ljus och pärlmanchetter.


Konservkruka + blomma.


Vin-set (öppnare, kork, pip osv.)


Klocka


2 böcker.


Servetthållare (Kameran kan tydligen hitta fläckar som inte syns annars, nu åker skurhinken fram!!)


Frökenmuggar


Klotlampa


Duschdraperi

Wuhu.. Nu har jag varit vaken i ungefär 2½ timme.. Jag är så sjukt seg och trött så det är helt ofattbart. Måste börja träna igen snart för min rygg håller på att pajja igen helt och nacken också. Kan knappt röra mig vilket resulterar i att jag inte gör det heller och då blir det ännu värre.. Nej, efter jul och nyår ska jag börja träna igen.

Hittils idag har jag tagit en väldig väldigt skön och behövlig dusch, myys.. Städat av en massa har jag gjort och tagit itu med disken. Skönt det för runt 16 ska jag åka in till Village och jobba där några timmar, skönt att komma hem ikväll och allting är rent och fint.

Jag trivs grymt bra i min lägenhet, synd bara att man inte är miljonär så man kan köpa 40 olika möbler man vill ha på en gång.. Man är ju lite kort på grejer när man delat upp ett helt hem i 2.

Mamma köpte en stekpanna åt mig igår iallafall :D Haha. WEE!! Jag kan steka saker ;) Och så köpte hon 6st små vinglas som jag velat ha ett tag nu (dom är det sötaste som finns).. 2 snapsglas och 1 durkslag fick jag också. Och just ja, en stekspade också! Haha :D Det var typ mina julklappar då ;) TACK MAMMA. I love yooou..

Nej nu ska jag väl ta och fortsätta, laga lite mat och så kanske.. Antar att det kommer vara ganska rejäl kaos på jobbet mellan 16-19 (tiden jag ska jobba) idag eftersom det är löning och sista dagen före julafton.. iik iik..


Todilooo!! :)

Måndag.. Helgen är över. Har inte gjort något alls i helgen, bara tagit det lugnt.

Imorse runt 10.00 kom mamma och hämtade mig, vi åkte till Toys R us och köpte julklapp åt mitt lilla hjärta. Sen gjorde vi massa annat, hm ja vad gjorde vi ? Vi åkte till Ånyo och kollade om dom kanske hade nån billig dammsugare åt mig (min jävel fick ju för sig att brinna upp) men icke det hade dom inte.. Tog en sväng på dollar, eller en ganska lång sväng. Var där en bra stund :) Haha. Sen blev det lite Coop och sånt. Var på systemet och handlade till juldagen också.. Var in på Ica en sväng. Sen har jag varit hos mamma en stund på dagen och kollat på tv (jag saknar att ha tv).

Nu är jag hemma.. och gör inte så mycket.


Dagens lyx: Komma hem med blöta byxslut och kunna hoppa ur dom och bara kasta in i torktumlaren sen TORRT.
Dagens wow: Ett jätte sött rådjur sprang över motorvägen en bit framför våran bil idag när vi åkte från valbo idag, som tur var så var det inte så mycket bilar som åkte där just då så jag skrek i bilen "SPRING BAMBI SPRING" hahaha och han sprang som en tok över och ner i diket mellan vägarna ( så halkade han lite ner i diket :( ) men så tog han sig över iallafall och shit vilken lättnad det var.. Att få se honom bli påkörd vore inte direkt bästa avslutet på året.. Var typ i extas hur länge som helst efter det.. Han var så fiiin tokiga tokiga lilla Bambi och jag är så glad att han klarade sig över :)




Did you hear the news ? - The Devil is back in town.

Okej Amelie påstår att trots att hennes blogg är dagsfärsk så har hon FLER läsare än mig. Hur tarvligt är inte det ? KOM IGEN NU PEOPLE. Om ni läser lite mer hos mig så vi bräcker Amelie så lovar jag att jag ska börja blogga mer ;)


I torsdags var jag full like a kastrull nere på 8ball. Fredags kom Mr X hit. Igår uträttade jag lite shit och lekte med lillstumpan ett tag sen gjorde jag ingenting förutom spelade poker på facebook. Idag har jag jobbat till 16.00..

Just nu är jag trött, och börjar bli lite hungrig igen för jag är alltid hungrig.


Hohohihiohohi va rolig jag är. vem fan vill läsa min blogg ? :P


KOLLA VAD JAG HITTADE I MIN OSTKROKSPÅSE IGÅR:
Jag låg liksom och kollade på "Sisterhood of the traveling pants 2" och mölade ostkrokar och livet var så jävla bra tills jag stoppar ner handen i påsen och får upp DET HÄR. Jag får fortfarande kvälvningar bara av att tänka på det..
Jag vet inte vad det är, bryr mig inte heller, ser då fan ut som spyor iallafall.. FRÄSCHT GÖRAN!

Idag vaknade jag, sen kom morsan hit och jag drog ihop lite tvätt & följde med henne hem och tvättade lite. Käkade lite mat. Tittat på TV !! (åååh vad jag saknar att ha tv..) Jag måste ju ha en jävla boxer för att kunna se på tv här.. Och Telias hemsida bråkar med mig, jefla jefla horor.. Jaja.

Var och handlade på coop, råkade ramla in på Jysk.. Köpte 2 vita filtar till soffan, 100pack värmeljus & ett svart blockljus.
Hamnade på systembolaget, köpte 1 flaska California White och en liter Husets Vita.

yessir..

Jag är en av alla dom som håller käft och går förbi i mataffären, om jag kan.. Jag är en av alla dom som har ett liv utan nätter, utan dagar. Jag är en av alla dom som kan gå vilse, när som helst, om jag behagar se tiden an. Jag är en av alla dom som skrivit ner sin hemlighet för många gånger. Minst hundra gånger om. Jag är en av alla dom som drabbas, då och då, av nåt jag vill förklara. Jag är en av alla dom som faktiskt aldrig riktigt bara ville vara en av alla dom.

Men ibland så är jag fast. Kan Du känna likadant? Att allt man gör är bara plast och faktiskt föga intressant. Och ibland är allting kaos, och jag blir mörkrädd mitt på dan. Ibland behöver jag en paus och är du hyfsat likadan kan vi gå vilse genom stan. Jag är en av alla dom som går och tror att livet ordnas upp med tiden. Jag är en av alla dom som kan ge upp, när jag är söndagkvällsförvriden. Vad gör man då? Jag är en av alla dom som ser nåt svårt i dessa jämngrå vinterdagar.
Är du en av alla dom som vill försvinna, när det känns som mörkret klagar, så är vi två.

Jag är en av alla dom som tagit lycka, i sinom tid, för givet, sen jag var barn. Jag är en av alla dom som varit barn, men sen glömt bort den färdigheten. Jag är en av alla dom som skyller sina sorger på den här planeten, och den här stan...

Vi borde inte sitta här och dricka öl varenda kväll.  Vi borde göra nånting bra, men det är ingen som har lust. Vi borde inte sitta här och glo på TV varje natt. Man blir ju knäpp. Vi borde dra. Men det är ingen som har lust. Vi var naiva, glada barn, tills vuxenlivet hann ifatt. Nu är vi barnen av idag, och dessa barn har ingen lust.

För det är ångest, tvång och höstsäsong, och ekonomisk undergång. Varje hinder är så tåligt och robust; så det är ingen som har lust. Man kan också acceptera lite slött att man är pank, och sen helt sonika ge upp. Men det är ingen som har lust.

Det är pina, pest och skit härnäst. Djävulen har firmafest. En hela ångest utspädd i vår must; så det är ingen som har lust. Det ljusnar över stan igen. Över krogen, över ångesten. Låtom oss fröjdas i ungdomens vår Nej, det är ingen som har lust.

Stor eller liten? Trasig eller hel? Blev du stärkt av allt eller sårad och öm? Vad blir rätt och vad blir fel? När släpper man en dröm?